måndag 20 maj 2024

Träna med quizlet

 8B och 8A här är quizleten

Är det problem att ni inte kan se alla 41 frågorna kan ni pröva den här länken

Varför har olika jobb olika hög lön?

Olika jobb har olika lön? Vad beror det på?

Bildresultat för bra lön
För många är lönen viktig när det gäller att söka sitt drömyrke

Kan vara på grund av många orsaker

Utbildningens längd, men behöver inte vara så kolla in den här länken

Bildresultat för lakare
Läkare har en mycket lång utbildning och är välbetalt,
men det är också både brist på dem och de har stort ansvar

Ansvaret
Bildresultat för flygledare
Att vara flygledare är ansvarsfullt och därmed välbetalt
Hur god tillgång och hur efterfrågan är på arbetare med det aktuella yrket

Bildresultat för elektriker
Det är brist på elektriker som kan programmera, därför är det välbetalt


Oftast är lönerna högre inom yrken som är mansdominerade, dessutom har ofta män mer betalt även om de har samma utbildning och erfarenhet. En kvinna har genomsnittligt 86% av en mans lön. Denna skillnad kallas lönegapet och har varit ungefär samma de senaste 20 åren.

Om man ser på livsinkomst blir skillnaden större eftersom kvinnor ofta får arbeta deltid (jobbar hemma utan betalning) och är mer barnlediga.

Utvecklingen går trögt men man räknar med att kvinnorna ska gå ikapp och om, det beror på att fler flickor än pojkar väljer långa utbildningar. Mer män väljer nuförtiden att vara föräldralediga under en längre tid.

Svensk arbetsmarknad

Arbetsmarknaden är ett abstrakt ord, betyder den påhittade marknaden där de som vill arbeta och där de som vill anställa någon möts. Om du är på arbetsmarknaden innebär det att du arbetar, söker arbete eller söker någon att anställa.


Arbetsmarknaden har förändrats en hel del i Sverige och världen. Före 1850 arbetade de flesta i jordbruk, skogsbruk och fiske, men detta förändrades och människor kom att arbeta i industrin istället detta kallas industrialiseringen. Nu för tiden arbetar allt färre i industrin eftersom robotar och maskiner gör många av sysslorna, dessutom har en hel del av produktionen flyttat utomlands. Därför jobbar nu de flesta med tjänster av olika slag, man är taxichafförer, programmering, konsulter. Man brukar kalla detta att vi är ett tjänstesamhälle. Den här förändringen av arbetsmarknaden brukar kallas strukturomvandlingen.


Bildresultat för strukturomvandlingen
I framtiden kommer allt fler arbetsuppgifter att utföras av robotar


Vissa säger att strukturförändringen fortsatt ännu mer och att vi gått in i ett informationssamhälle, ett samhälle där vi arbetar med utbildning, underhållning och olika typer av information.


Ganska tidigt la man märke till att man behövde regler för hur det skulle vara på arbetsmarknaden. Både arbetsgivare och arbetstagare organiserade sig i olika förbund och började förhandla och bestämma olika saker. Deras avtal kallas kollektivavtal och reglerar arbetsmarknaden.
Bildresultat för arbetsmarknaden


Några saker man bestämde.
Arbetsmiljön. Det är arbetsgivaren och inte arbetstagaren som är ansvarig för arbetsmiljön på ett arbete. Fackföreningarna har skyddsombud på de olika arbetsplatserna som bevakar det här.


LAS. Lagen om anställningsskydd. När du får ett arbete är arbetet som regel tills vidare. Man måste ha ett sakligt argument för att säga upp sin personal. Personliga orsaker gäller inte.
Bildresultat för lagen om anställningsskydd
LAS reglerar anställdas trygghet 

MBL. Medbestämmanderättslagen. Företagen ska informera vad som är på gång för personalen och får inte göra viktiga förändringar utan att diskutera med facket.

Bra genomgång nedan:

Ekonomiska kretsloppet och konjunkturer

Vad är samhällsekonomi? Ekonomi, ordet betyder hushållning, handlar för privatmänniskor om pengar, men även om vilka varor och tjänster som företag och myndigheter ska produceras.





Pengarna i världen cirkulerar mellan hushåll – företag – offentlig sektor och banker.  
Ekonomiska kretsloppet

Hög och lågkonjunktur, så här pågår det men ibland är det goda tider för företagen, då höjer de lönerna till de anställda, de får mer pengar, köper mer, företagen får mer pengar anställer fler, höjer löner osv, detta kallas högkonjunktur. Alla är lyckliga men det kan bli brist på arbetare, lönerna stiger då, för att få pengar till detta höjer man priserna, då vill folk ha högre löner, då höjer, man priserna ännu mer. Detta kallas inflation. Allt blir mindre värt.

Ibland blir det tvärtom. Företagen säljer lite, får säga upp personal, arbetslösa har inte råd att köpa produkter, företagen går ännu sämre, får säga upp fler, detta kallas lågkonjunktur. 
Nu kan det bli så att företagen måste sänka sina priser för att få sälja, för att få pengar till detta säger de upp folk, som får ännu mindre köpkraft kan inte konsumera. Ger Arbetslöshet

Nu har vi en lågkonjunktur i Sverige, bland de som har utbildning finns knappt några arbetslösa men för outbildade är det ganska hög arbetslöshet. Många som har jobb har det bra pga låg ränta och skattesänkningar men trots detta har vi låginflation.

När produktionen ökar i ett land kallas det tillväxt


All politisk politik strävar efter att minska berg och dalbanan och att istället ge en positiv tillväxt utan inflation. Detta går bara att göra genom ökad tillväxt

Segregation ett samhällsproblem och invandring till Sverige

  Klicka här för att se hur Segregation kan vara ett problem för hela samhället. 

 Här är bildspelet vi tittade på som handlade om invandring

Invandring till Sverige

Immigration
Betyder varaktig inflyttning från ett land till ett annat.
Från allra första början efter inlandsisen för ca. 10 000 år sedan så invandrade folk dels söderifrån från de områden i Europa som inte var snötäckta och dels ett folk norrifrån. Samerna kom österifrån för ca 8000 år sedan.


Medeltiden – anlände mest tyska hantverkare och köpmän.

1600-talet – förbjudet att invandra ifall man inte var protestant, vilket i praktiken innebar att man förbjöd judar och katoliker att invandra. Valloner (som från Vallonien i Belgien) var specialister på bergsbruk och bosatte sig främst i Bergslagen.


1800-talet, blev mer utvandringens tid. Många flyttade till Amerika från Sverige, för chans till frihet, bättre med arbete etc. Inom Sverige flyttade många från landsbygden in till städerna, pga. industrialismen.
Efter andra världskriget kom arbestkraftsinvandring igång, den nådde sin högsta nivå i slutet av 60-talet. Det allra flesta kom från Finland, men även från Grekland, Jugoslavien, Turkiet mm

70-tal – familjeinvandring, politiska flyktingar från t ex Chile, Iran

80-tal  -  många kommer från Etiopien, Somalia, Eritrea

90-tal asyl, Balkan – fd. Jugoslavien (krig) 

2000 Irakkriget

2010 Många flyr från Eritrea (Diktatur och lång värnplikt), Somalia (Kaos) och Afghanistan

Sedan 2014 har det kommit mest syrier till Sverige men det fortsätter komma många från Afghanistan där Talibanerna taggit över sedan USA och NATO minskat sitt engagemang.

Invandrarverket räknar med att ⅓ av flyktingarna väljer att efter ett par år resa till ett annat land än Sverige. DE länder som tar emot flest flyktingar är egentligen internflyktingar, de som inte har råd att lämna landet men som flyttar inom landet. Näst efter det är det grannländerna, libanon har tex tagit emot 1,5 miljoner flyktingar.  I syrien har 7 miljoner flytt inom landet medans 4 miljoner lämnat landet.


Invandring - Man flyttar till Sverige för att få arbete eller för att man träffat någon som är bosatt i Sverige. För att räknas som invandrare ska man ha sagt till myndigheterna att man har tänkt stanna minst ett år.


Asylinvandring - Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det betyder att Sverige ska pröva varje persons ansökan om asyl. Sverige ska ge asyl, uppehållstillstånd, till dig om du är flykting enligt konventionen eller om du är alternativt skyddsbehövande.


Flykting
Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU:regler är du flykting om du svävar i fara för liv och hälsa i ditt hemland eller har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av:
•etnecitet, för att du tillhör en speciell folkgrupp
•nationalitet
•religiös eller politisk uppfattning
•kön
•sexuell läggning eller
•tillhörighet till viss samhällsgrupp.


Migranter

Det har varit en hel del prat i media om de EU-migranter, främst romer som kommit från Rumänien. En Migrant är inte en flykting men eftersom vi reser fritt inom EU så får de komma hit. Romerna i Rumänien är hårt drabbade av diskriminering i sitt hemland, har svårt att få jobb och är mycket fattiga. Därför kan det vara så att de tjänar bättre och behandlas bättre då de reser till Sverige istället för att vara i hemlandet.

Sedan 2014 har det kommit många syrier till Sverige men det fortsätter komma många från Afghanistan där Talibanerna får större makt då USA och NATO minskar sitt engagemang i landet.


Välfärd och fördelningspolitik

Välfärd handlar om att man ska ha det bra! Ett samhälle som Sverige brukar kallas välfärdssamhälle. Samhället försöker att få så många som möjligt att få det så bra som möjligt. Men hur har man det bra egentligen?
Bildresultat för att ha det riktigt bra
Har ett bra jobb? Frihet? Att ha mycket pengar? Få alla sina behov tillfredsställda? 

Det finns olika sätt att mäta detta:
Medelinkomsten är det vanligaste sättet att mäta, går så lätt att jämföra men är man garanterat lycklig för att man har mycket pengar? OECD brukar gå efter det här

FN har tagit fram något som heter HDI- human development Index. Den tar upp massa saker och gör ett slags medelvärde. Hälsa, utbildning, säkerhet m.m.

När Sverige blev rikt efter andra världskriget bestämde man sig att man skulle bygga upp ett välfärdssamhälle. Ett samhälle där alla skulle ha det bra. Därför inrättade man olika bestämmelser och myndigheter som skulle ta hand om folket. För att ta hand om folket så behövde myndigheterna pengar, det tog man från skatten och de som tjänade mycket gav mycket. Det kallas Fördelningspolitik att som Robin Hood ta från de rika och ge till de fattiga.

Några av välfärdens viktigaste delar är

Socialtjänsten. KOmmunens myndighet som ska se till att alla medborgare har det bra och får stöttning om de behöver. Det kan gälla om man är pank, om man har problem i familjen, funktionsnedsättningar o.s.v. Man kan få pengar, kallas försörjningsstöd. Tryck här för att se hur stor den är idag

Arbetslöshetsersättning, A-kassan men då ska man vara medlem i en A-kassa och ha betalat på den en period. Högst 300 dagar (förälder 450) Delvis skattefinansierat
Bildresultat för sjukpenning
Sjukpenning. Om du arbetar och blir  sjuk får du 80% av inkomsten. Men en karensdag.

Föräldrapenning. Ger 80% av lönen under 480 dagar per barn.

Pension. När man blir gammal får man pengar från staten, hur mycket beror på hur länge man arbetar. Måste ofta kompletteras av eget sparande.
Bildresultat för ekonomiska skyddsnätet
Alla de här delarna brukar kallas Ekonomiska skyddsnätet



torsdag 25 april 2024

Ny kurs Samhällskunskap

Nu börjar vi med ny kurs, samhällskunskap, kursen heter Individer och Gemenskap

Klicka här för att se kursen 

På första lektionen tittade vi på den här sliden den handlar om Sveriges befolkning. 

tisdag 16 april 2024

Icke förnybar energi

 

På den här sidan kan du läsa om Icke-förnybar energi om du vill bli expert. 


På lektionen gick vi igenom det som står nedan:

Ändliga eller Icke-förnybara energiresurser, sådant som kan ta slut. 
Man tror att kolet kommer räcka i 200 år till
Men oljan i 40-60 år till. Men det troliga är att konsumtionen kommer stanna av innan sista oljedroppen används. 


Fyra femtedelar av världens energiförbrukning kommer från fossila bränslen som är ändliga resurser. Sverige ligger bättre till här kommer bara hälften från fossila bränslen. 


Olja är billigt, lätt att utvinna och transportera och är väldigt energirik. I gengäld så är det nästan slöseri att använda olja till förbränning då man kan använda den till så mycket annat som plast, kosmetika, flygbränsle och asfalt. Bidrar till växthuseffekten


Kol, är från gamla skogar och växter. Billigt och lätt att bryta och transportera. Finns mycket i marken och kommer räcka längre än oljan. Används mest till uppvärmning och elproduktion. Innehåller koldioxid som alla fossila bränslen och behöver renas annars innehåller den föroreningar som försurar mark.


Naturgas

Är metangas som ligger i fickor i marken, ofta i anslutning till andra fossila bränslen. Naturgas är billig och ger lägst utsläpp av koldioxid per energienhet jämfört med andra fossila bränslen. Däremot finns risker för annan klimatpåverkan. Naturgas består framför allt av gasen metan som har en klimatpåverkan som är 34 gånger högre än koldioxid. Det är dyrt att installera långa ledningar men när det väl är gjort så transporteras det gratis.  Det är svårt att helt undvika läckage av gasen. Läckagen kan göra så att klimatfördelar med naturgas minskar i jämförelse med till exempel bensin eller kol.

Naturgas ersätts alltmer med biogas som också är metan men med förnybart ursprung. Även för biogas är det viktigt att minimera läckage.

Uran

Kärnkraft är en välkänd teknik, där man snabbt och effektivt kan producera stora mängder energi. Energi, som inte förorenar med CO2 i lika hög grad som de fossila bränslena. Räknas som en ändlig resurs och kommer att räcka ungefär 70 år till. Själva elen som produceras är fri från koldioxid men kärnkraft har också många motståndare – särskilt efter olyckan på kärnkraftverket Fukushima i Japan 2011 har flera länder valt att stänga kärnkraftverk, däribland Sverige och Tyskland. Det blir en hel del koldioxidutsläpp då man bryter uranet. Dessutom får man ett avfall som är svårt att ta reda på. På den här länken kan du se hur man planerar att förvara Sveriges kärnavfall.    


DN skrev 7 februari en artikel om detta med känravfallslagrning, här är ett bildspel baserat på artikeln


Torv 

Torv är ett mellanting mellan fossilt och förnybart bränsle. Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa. Den äldre mossan hamnar allt djupare, bryts delvis ner, och blir till torv. I torven finns stora mängder kol inlagrat. Torv räknas i de flesta sammanhang som ett fossilt bränsle även om det nybildas mycket snabbare än kol, olja och naturgas. Användningen av torv blir allt mindre i Sverige.